Metod

1. Datainsamling

Varje natt hämtar vi nya och uppdaterade poster från Riksdagens öppna data: ledamöter, partier, voteringar, enskilda röster, motioner, frågor, interpellationer och anföranden. Datan sparas i vår egen databas med samma id:n som hos Riksdagen, så varje post går att spåra tillbaka till originalet.

2. Från löfte till utfall

För varje publicerad utfallskedja identifierar vi partiers löften, regeringens förslag, utskottens betänkanden, kammarens voteringar och myndigheters genomförande. Varje steg har en verifieringsstatus som visar om uppgiften är källgranskad, delvis granskad eller redaktionell.

3. Matchning i valkompassen

Varje påstående i valkompassen kopplas till en eller flera riktiga voteringar. Partiets linje räknas ut från hur partiets ledamöter röstade. Vi skiljer på två saker: vilken riktning du och partiet har, och hur starkt du håller med.

Riktning avgör om ni är överens eller emot. Ett delvis-svar i samma riktning som partiets linje räknas som en träff, inte som ett halvt fel svar.
Svarsstyrka (håller med eller håller delvis med) styr bara hur tungt frågan väger i din matchning. Påståenden du markerar som extra viktiga väger dubbelt. Styrkan drar aldrig ner träffen två gånger.
Partilinje utan tydlig ja/nej-riktning. När partiets ledamöter är splittrade eller avstår saknar linjen riktning. Gränsen är densamma i hela tjänsten: partiets sammanvägda linje måste ligga mer än 0,05 från nollpunkten på skalan −1 till 1. Frågor under den gränsen räknas som neutrala och ingår varken som överens eller emot.

Kategorierna helt överens, delvis överens, delvis emot och helt emot beräknas per parti: samma svar kan vara delvis överens med ett parti och delvis emot ett annat. Vi redovisar matchningspoängen, antalet svar med riktning och svarsstyrkan var för sig, så att du ser både hur väl du matchar och hur starkt underlaget är. Saknas jämförbara svar helt visar vi "Otillräckligt underlag" i stället för en siffra. Eftersom styrkan påverkar vikten kan ordningen mellan partierna ändras om du håller olika starkt med i olika sakfrågor.

4. Riktningsbalans i frågorna

Riksdagens voteringar formuleras nästan alltid som ja eller nej till majoritetens förslag. Om varje påstående byggdes rakt ur voteringen skulle regeringssidan hamna på "håller med"-sidan i nästan alla frågor, och matchningen skulle luta åt samma håll oavsett hur du svarar. Därför formulerar vi också påståenden utifrån reservationer och motioner, så att båda blocken finns på "håller med"-sidan. Ett påstående speglas bara när det finns ett riktigt reservations- eller motionsdokument att luta sig mot – balansen tvingas aldrig fram genom att sänka källkraven. Urvalet styrs av en fast, förutbestämd ordning så att vi inte kan välja frågor som råkar passa.

Nivå 1: 38 % av frågorna har vänsterblocket på "håller med"-sidan (10 av 26 frågor med tydlig blockskillnad, 30 frågor totalt).
Nivå 2: 38 % av frågorna har vänsterblocket på "håller med"-sidan (18 av 48 frågor med tydlig blockskillnad, 52 frågor totalt).
Nivå 3: 39 % av frågorna har vänsterblocket på "håller med"-sidan (18 av 46 frågor med tydlig blockskillnad, 54 frågor totalt).

Målet är 35–65 procent på varje nivå.

5. Täckningsvarningar

När underlaget är svagt – till exempel om vi bara speglat en liten del av en datatyp – visas en varning i stället för en slutsats. Vi gråar också ut jämförelser som bygger på mindre än 60 procent täckning.

6. Källhänvisningar

Alla slutsidor länkar direkt till Riksdagens dokument och partiers egna material. I utfallskedjorna redovisar vi varje källas titel, datum och URL, så att du själv kan granska grunden.